lördag 18 juni 2016

Intelligent liv

För ungefär 70 000 år sedan förändrade en genetisk mutation den inre strukturen i människans hjärna.
Ett djur med egenskaper som inte liknade något annat djurs egenskaper vandrade för första gången på jorden.
Den kognitiva revolutionen var ett faktum.

Vårt nya sätt att tänka gav oss en fördel gentemot andra djur och människan blev den mest effektiva jägaren någonsin. Det är tydligt eftersom för var kontinent som människan lade under sig utrotades de stora djuren i rask takt. Stora djur innebar mer mat och mer mat innebar mer människor. Survival of the fittest, helt enligt spelreglerna.

För ca. 12 000 år sen började isarna från istiden att smälta undan och i samband med det uppfann människan jordbruket.
Hon började föda upp tamboskap och odla grödor, vilket ledde till mer mat och mer människor.
Och det var väl bra? Fler människor som kunde hjälpa till att odla marken och hjälpa till att ta hand om gamla och sjuka.

Snart började människan även att utnyttja andra människor som arbetskraft. Nu började få människor att styra över många, det innebar bl.a. effektivisering av jordbruket vilket gav mer mat och mer människor. De som styrde såg detta som något positivt, ju fler människor, desto mer mark kunde odlas, desto mer kunde de samla i sina skattkistor.
Den heliga tillväxten var född.

Under den här perioden av människans historia är tillväxten blygsam eftersom man ännu inte kan påverka förutsättningarna för odling särskilt mycket.
Marken är som den är och vädret är som det är och grödorna är som de är.

Den vetenskapliga revolutionen startade för ca. 500 år sedan. Förmodligen kraftigt försenad av religionen, där man inte fick ifrågasätta något eftersom alla svar redan fanns i de heliga skrifterna.
Nu börjar det hända saker, effektivare redskap, förädling av boskap och grödor genom avling mer effektiva transporter av varor och människor etc.

Men, man var fortfarande beroende av muskelkraft för att utföra arbete.
Funderingar på om det är möjligt att bygga maskiner som kunde ersätta människor och djur i detta avseende väcktes.
1606 bygger spanjoren Jerónimo de Ayanz y Beaumont en ångmaskin, den visar visserligen på principen men får ingen direkt påverkan på människans liv.

Historien  berättar ofta hur James Watt förbättrade konceptet och resten är som man säger historia.
Man missar ofta en sak i den berättelsen, anledningen till framgången berodde inte enbart på James Watt utan i minst lika stor utsträckning på att man nu hade tillgång till fossila bränslen i form av kol.
Energi i tillräckligt koncentrerad form för att en konstruktion som ångmaskinen skulle bli lönsam.

Inte långt efter tämjer man oljan som är än mer koncentrerad.
Och nu mina vänner har de fossila bränslena äntrat scenen på allvar, nu går det fort, mycket fort.
Med oljan som råvara för drivmedel och så småningom konstgödning samt insekts- och ogräsbekämpning tar matproduktionen ett rejält kliv uppåt.

Nu finns det mat och energi för arbete i överflöd, men tillväxten får inte stanna av.
Levnadsstandarden ökar och ökar och till slut räcker det inte ens med att öka människors standard för de behöver ingen högre standard.
Vad ska vi göra, säger världens ledare, hur ska vi fortsätta att tjäna mer pengar?
Manipulation kanske? Marknadsföringsskrået föds och vips skapas en massa behov hos människor som de inte visste att de hade.
Konsumtionssamhället är ett faktum.

Ok ok ok, Jagmar hör vad ni tänker. Texten ovan är kraftigt förenklad en massa steg är överhoppade men ni förstår principen.

Under den här resan tappar människan fotfästet och börjar tro att hon står över naturen. Faktum är att vi idag inte ser oss själva som djur längre. Det finns växter, svampar, djur och människor.

Vi har utropat oss själva till den mest fantastiska och högst stående varelsen på jorden.
Allt annat som finns på jorden finns här för vår bekvämlighet eller för vårt nöjes skull.

Är människan egentligen så fantastisk som hon inbillar sig?

Med kosmiska tidsmått är tiden från den kognitiva revolutionen till idag blott ett ögonblick.
Ändå har vi på den korta tiden lyckats ställa till det rejält. Vi har hunnit utrota en massa djurarter, fylla världshaven med plast, förstöra ozonlagret, släppa ut en massa koldioxid som under miljoner av år lagrats från atmosfären och möjliggjort livet på det sätt vi känner det m.m. m.m. m.m.
Kort sagt, vi håller på att förstöra vår egen och alla andra livsformers miljö och kommer till slut omöjliggöra vår egen existens.

I naturen provas nya koncept hela tiden. De som är framgångsrika blir kvar och de som inte fungerar väljs bort.
Hajarna har t.ex. simmat i haven i 150 miljoner år. Deras koncept har varit hyfsat framgångsrikt får man säga.
Krokodilerna har krälat runt på jorden i 240 miljoner år, RESPEKT!
Varken hajar eller krokodiler är särskilt smarta...

Hur många tror att människan kommer finnas kvar på jorden om 150 miljoner år?
Räck upp en hand!
(Jagmar ser inga händer...)

Ur ett evolutionärt perspektiv är den mutation som skapade våra "fantastiska" hjärnor inte ens på beta-stadiet.
Den har inte ens lämnat ritbordet. (Nej, Jagmar tro inte på intelligent design, det var bara en liknelse...)
Jagmar tror att hög intelligens inte är gångbart ur ett långsiktigt evolutionärt perspektiv.

Detta gör det osannolikt att vi skulle hitta intelligent liv på andra planeter.
Om intelligenta varelser tar död på sig själva på 100 000 år eller så kan den med minsta skolning i statistik och sannolikhetsteori lätt förstå hur liten sannolikheten är att vi skulle existera samtidigt och dessutom på ett avstånd som gör kommunikation möjligt.

Om du inte har skolning i dessa ämnen kan Jagmar (som har det) berätta hur stor sannolikheten är.
Den är skitliten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar